Jag.... men jag... !

Hejsan!

När jag låg i sängen så kom jag att tänka på radion som jag låg och lyssnade
på igår kväll när jag gick och la mig.

Det handlade om en tjej med en viss sjukdom.
- Jag var på en föresläsning idag och nu känns det som en "kick" i mig.
Det här är jag. Så här jag. Och så här vill jag vara.
Folk får acceptera mig som jag är.

Åh vad jag kände igen mig.
Jag har också tänkt så många gånger.

Ibland mår jag jättedåligt och känner mig låg
och ibland är jag på andra hållet och känner mig jätte högt uppe.
- Vi kan sätta in medicin om du vill.

Men jag vill inte det. Ibland tycker jag om mitt sätt.
Mitt tänkade, mitt funderande och allt annat.
Jag vill inte plocka bort det.
Mitt känslosamma jag finns ju ändå där inne.
Bättre att låta det komma ut än att låsa in det?

Visst, ångesten är kanske inte sådär rolig att leva med men jag försöker få ur mig
den idag istället för att hålla den inne för mig själv.
Det känns lättare då.
Kanske inte alltid så kul för andra att höra men det är där som mitt "nya" tänkande
har kommit in.
Men det finns annat i mitt sätt som inte är lika tråkigt.
Mitt lite annorlunda tänkande som faktiskt kan göra både mig och andra att få
vardagen att bli lite mer än en vanligt vardag. :)))))

Det här är jag. Så här är jag. Så här vill jag vara.
Acceptera eller låt mig vara.

Och de som accepterat står mig varmt om hjärtat.
Och kommer alltid att göra.

Så, nu har jag skrivit av mig lite igen så nu kan jag koppla av och göra mig
iordning för en jobbarkväll.
Får gå lite tidigare idag för en tjej ska gå på mammaledighet och henne vill
jag hinna att säga "lycka till" och "vi kan väl höras av under tiden"
Hon är verkligen en underbar och förstående vän.
Hon har sagt till mig på sitt snubblande språk:
- Du ska se, det ordnar sig.
- Det kommer att gå jättebra, jag har egen erfarenhet av det.
- Se det så här, det......
- Du kommer att......

Och vet du, hon har haft rätt i massor med saker.
Hon är mycket yngre än mig, hon har en helt annan religion och kultur än mig, men ändå så
erfaren om hur ett liv ser ut som en berg och dalbana med ovisshet om hur det ser ut bakom
varje kurva, uppförsbacke och så den hissnande känslan när det går utför.
Men till slut så är färden slut och man inser "det här gick ju bra"

Jag hoppas och tror hon har rätt och att hennes resa genom livet också får ett bra slut.
- Det blir det man gör det till. Man ska gå efter sina känslor.

Och visst har hon rätt för det är det jag gör helt och hållet nu.

Men.........
Det här men skulle jag vilja skriva mycket om.
Ångesten.
Men en dag är jag nog kanske så stark så jag kan skriva om den.
Den som funnits där inne hos mig ända sedan jag var liten.
Kunna skriva utan att få ångest över att jag berättar.
Men först måste jag nog reda ut den i mitt inre.
Få in "bry dig inte"

Jag gör inte det än. Kanske en dag. En dag när jag är tillräckligt stark.

Men jag blir starkare och starkare.
Och nått som gör mig extra stark just nu är kreativiteten.
Den som både L och jag har.
Vårat samspel med växter och trädgård. Ja, och så inredning.
Vi tycker precis likadant och vi är lika galna, petiga och omständiga båda 2.
Det är skönt att ha någon som vill göra precis lika vansinniga saker som mig.
Som dammen. Inte bara en balja rätt ner i jorden som många säger att vi kan göra.
Nej, det ska bli sååå naturtroget det bara kan bli.
Och vi ger oss inte förrän det blir som vi vill.
Det får ta tid.
Och så växterna. Lika petiga där båda 2.
Den ska vara där. Nej, lite till höger. Eller lite lite till vänster kanske.
Och den blå växten ska nog stå där.
Eller nej, lite längre bak och så lite grann till vänster och så kanske lite lite grann till höger.
Perfekt. Där blir den bra.

Och så samma sak inne. Den där och den där och så flytta runt och runt och runt till
man är riktigt nöjd.  :))))
Testa. Våga testa. Det är ett ord som L och jag har gemensamt.
Och det gör att allt annat som är jobbigt känns mycket mycket lättare eftersom
man har så mycket så är bra.

Och när jag skriver bra så kommer jag att tänka på ikväll.
Det är något som jag njuter av.
Vad?
Jo, jag vet att när jag kommer hem så senare så kommer vi
att hälla upp ett varsitt glas öl och så sätta oss på altanen och berusa oss lite.
Sitta där och prata och filosofera lite.
Lyssna på fallet. Titta på lamporna och så diskutera om vad man mera kan göra.
Vattenväxterna. Fiskarna. Och så det och det och det.

Mjau Mjau Mjau

- Ja, du ska få mat.

Undrans om en katt skaffar en partner som har samma intressen som den själv?   :))))