Jag.... men jag... !

Hej igen Bloggan!

Jag hittade en annan klänning idag som jag köpte för några år sen.
En turkos.


Trodde faktiskt att den skulle var för stor.
Men den är lagom. Jag har vuxit i den igen.

Det är ju axelband och jag kom på att jag hade en BH i samma färg
när jag använde klänningen sist.
Jag hade sparat den. Passade den?
Faktiskt bloggan. Det är inte bara bena som blivit större. :))

Bra eller dåligt?
Det beror nog på vem man frågar.

Stora eller små. Spelar ingen roll hoppas jag.
Men jag har fått höra i många år hur viktigt det är.

- Så såg de inte ut inna att du fått barn
- De har krympt
- Går det inte att få stora igen
- Gör en operation

Och jag har tagit åt mig. Ångest för dem med bara för att de inte är stora och perfekta.
Hur dum får man vara.
Det är väl inte brösten som gör kvinnan?
Eller är det kanske det?

Förr hade jag enorma.  Hur lycklig var man då?
En operation var på gång då men den blev aldrig av.
Att förminska dem alltså.
Tur var väl det för de krympte efter att jag fått barn.
Vad hade jag haft efter det då?

Nu är de mer hanterbara. Lagom liksom. Och äkta.
För mig är de det. Jag bryr mig inte ett dugg om längre vad andra tycker.
De fyller sin funktion i alla fall.

Tänk att jag tagit åt mig åt alla pikar jag fått ang min kropp i alla år.
För smal, för tjock. Inget har dugt.
Man kan ju undra varför? Och varför har man blivit pikad?
Det kan man också undra.
Jag tror det är för att ha kontroll. Va rädd att förlora.
Men det gör man ändå till slut.
Man kan inte hålla fast någon genom att trycka ner en.
Nästan gick det. Men jag lyckades hålla mig kvar uppe.
Fel? Jag tror inte det för jag har aldrig mer hört några.

Nu ska dottern hämtas hem så det är lika bra jag kör nu.
Jag hör sirener på vägen här ute så det är nog någon olycka som hänt.
Jag ska ta det lugn så inte jag hamnar i någon.
Men man är rädd vid den här tiden. Jäkligt rädd.
Folk har ju så bråttom.
Fan, jag vill inte ut och köra.