Naturreservat Uttorp!
Idag åkte en kompis och jag ut till havet för att fota vågorna.
Det har blåst enormt i flera dagar men det var inte förrän idag som jag kände att jag hade orken
att åka någonstans.
Värken har nämligen satt igång igen.
3 dagars jobb efter semestern och den är redan i full gång.
3 dagars jobb efter semestern och den är redan i full gång.
Inte kul alls.
Men jag uthärdar så länge jag bara kan för jag väntar på att få komma till en neurokirurg.
En specialist som eventuellt kan operera min nacke.
Har varit på magnetröntgen av hela ryggen från hals till ländrygg.
Inga roliga bilder och inga roliga utlåtande av ortopedläkaren.
Nacken vill han åtgärda först och helst så fort som möjligt.
Kanske jag inte blir bättre av en operation men i alla fall inte sämre.
Förändringar, förträngningar, nerver i kläm, atros och gud vet vad.
Känns inte kul med en operation och är lite rädd men hellre det än att bli förlamad.
Känns inte kul med en operation och är lite rädd men hellre det än att bli förlamad.
Börjar redan nu ha känselbortfall och tappar saker och ting.
Benen styr mig inte heller alltid och värken är hemsk.
Men en sak blev jag jätteglad över att höra och det var att jag kanske kan slippa min yrsel om jag opereras.
Han tror den beror på att nerverna ligger i kläm som de gör nu.
Han tror den beror på att nerverna ligger i kläm som de gör nu.
Jaja, vi får se vad som händer.
Som sagt idag tog vi oss ut till havet för att fota vågor.
Utan blåst.
Det blåste givetvis nästan ingenting idag.
Trots att hösten kommit där ute på ön.
Vi såg att det inte var några speciella vågor men vi satte vi oss på berget med våra kameror i handenn.
En och annan ynklig våg slog mot stenarna.
Jag väntade och tittade.
Tittade och väntade på om det skulle komma någon lite våg som jag kunde fota.
Tittade och väntade på om det skulle komma någon lite våg som jag kunde fota.
En liten kom. Väntade. En kom. Väntade och tittade. Phu.
Men det lustiga var att hela tiden så såg jag någonting annat.
Något som var där i vattnet och liksom tycktes vänta på mig.
Kändes lite kusligt när jag satt där och fantasin skenade iväg.
Löjlig som jag är så struntade jag i att fota några vågor.
Var liksom inte värt det ifall nu den där varelsen fick för sig att fara upp mot mig som vågorna gjorde.
Ja, fast då i snabbare fart än vad de gjorde.
Men det gjorde inget att jag inte fick några vågor för naturen var helt underbar en bit från vattnet.
Ett kargt landskap och med ljung i överflöd överallt.
Sen är ju jag som jag är.
Måste ju ner och krypa på marken lite då och då.
Vila kroppen lite.
Vila kroppen lite.
Ja, och när man ändå är där nere så blir det ju automatiskt att man tittar vad som finns där.
För visst finns det saker att titta på.
Det brukar det göra.
Men att det fanns så många olika små fjärilar i ljungen det hade jag inte väntat mig.
Du ska veta att jag glömde den där i vattnet ganska så snabbt när jag fick fjärilarna. :)
Jättefina bilder du fick där ute !!! Den lilla blå fjärilen bland ljungen blev jag lite avis på - men ska nog hitta en jag också ... ja - de har jag redan gjort - men inte bland solbelyst ljung ;) :D
URL: http://skabara.blogg.se